Förarna har var och en sin egen personliga tolkning av banan. Vi har redan utforskat bromsteknik och -stil, både i verkliga och simulerade tävlingar. Idag ska vi diskutera olika sätt att ta kurvor.
Det finns två huvudkategorier:
- V-form
- U-form
Syftet med båda stilarna är att optimera hastigheten och banan genom en kurva.
V-formad hörn
Denna stil innebär en aggressiv bromsteknik (lämplig för förare som bromsar sent). Föraren går in i kurvan hårt med bromsen fortfarande aktiverad och siktar direkt mot kurvans mittpunkt. När den nås svängs bilen mycket skarpt, vilket innebär att man offrar hastigheten i mitten av kurvan för att så snabbt som möjligt få bilen i rak linje, vilket möjliggör en tidig och kraftfull gaspådrag (vilket pressar bilen till gränsen för överstyrning). Här är en översikt över kurvfaserna:
- Inträde: Hårt inträde med sen, intensiv inbromsning.
- Apex: Bilen styrs direkt mot apex och svänger skarpt, utan hänsyn till hastigheten i mitten av kurvan.
- Utgång: Bilen rätas upp omedelbart, med gasen tryckt ned så tidigt och bestämt som möjligt, nära gränsen till överstyrning.
Fördelar med denna teknik:
Denna körstil fungerar bra för bilar med en responsiv framdel vid ingången, som Audi R8 GT3 Evo2. Det kräver dock stor uppmärksamhet på den lätta bakdelen, både vid ingången och utgången. Alternativt passar denna stil bilar med kraftfulla motorer men begränsade kurvhastigheter.
U-formad hörn
För att gynna hastigheten i mitten av kurvan krävs en mjukare och mer "rundad" stil. Målet här är att bibehålla en hög hastighet genom kurvan. Föraren bör sträva efter en mjuk bana och begränsa justeringar av styrning, bromsning eller gaspådrag under ingångs-, mitt- och utgångsfasen.
Faserna är följande:
- Inträde: Smidig och progressiv bromsning, anpassad efter bilens viktförflyttning. Bromsningen sker tidigare än vid V-formad infart.
- Apex: En rundad, mjuk bana möjliggör högre hastigheter genom hela kurvan. Generellt sett är målet en ”sen apex”, där man tar innerlinjen senare än i V-formad stil.
- Utgång: Även här är smidighet avgörande: gaspådraget är gradvist för att undvika plötsliga massförskjutningar som kan störa fordonets dynamik.
V-form vs U-form: När är de användbara?
Som tidigare nämnts har dessa två stilar olika syften. V-formen är användbar på slingrande banor med snäva kurvor som ofta följs av långa raksträckor. U-formen är idealisk för banor med snabba kurvor och höga kurvhastigheter.
Förarens skicklighet ligger i att anpassa sig till de olika delarna av banan. Som vi vet innehåller de flesta banor både höghastighets- och låghastighetskurvor, så det är upp till förarens skicklighet att vara så effektiv som möjligt i varje situation.
PRODUKTER I ARTIKEL