Simracingens utveckling, del 3: Mot realism

Resan in i simracingens guldålder fortsätter med en titt på två banbrytande titlar som för alltid förändrade genrens landskap. I mitten av 1990-talet började den väg som banats av tidiga pionjärer som Indianapolis 500 och Grand Prix 2 att befästas som en ny standard – en standard som fokuserade på realism och, utan förbehåll, på utmaningen att bemästra digitala racerbilar till deras yttersta gräns.

Två titlar i synnerhet anammade denna filosofi: NASCAR Racing och Grand Prix Legends. Det som förenar dem, utöver deras tekniska briljans, är visionären bakom båda projekten – David Kaemmer, ett namn som numera är synonymt med högkvalitativa racingsimulatorer.

NASCAR Racing släpptes den 2 november 1994 av Papyrus Design Group (en verklig ledstjärna inom simracing) och slog ner som en bomb på MS-DOS-datorer. Spelet innehöll över 25 officiellt licensierade NASCAR-förare och gav stock car-simuleringar en aldrig tidigare skådad djup.

Viktiga funktioner:

• Realistisk simulering av NASCAR-racing, inklusive aerodynamik (särskilt slipstreaming), däckslitage och skador vid krockar.
• Officiella banor från NASCAR-säsongen 1994, till exempel:
  • Daytona International Speedway
  • Talladega Superspeedway
  • Bristol Motor Speedway
  • Sears Point (numera Sonoma Raceway)
• Stöd för flerspelarläge via modem eller LAN – revolutionerande för sin tid.
• SVGA-grafik med upplösningen 640x480 – imponerande grafik för 1994.

Spelet fick flera expansioner, inklusive Track Pack, som tillförde nya banor. Dess fysikmotor blev grunden för framtida Papyrus-titlar, vilket slutligen kulminerade i NASCAR Racing 2003 Season (NR2003) – fortfarande allmänt ansett som en av de bästa stock car-simulatorerna som någonsin skapats.

Grand Prix Legends, som också utvecklades av Papyrus Design Group och släpptes 1998, återskapade den legendariska Formel 1-säsongen 1967, som vanns av nyzeeländaren Denny Hulme i Brabham-Repco. Titeln blev snabbt en kultklassiker tack vare sin ultrarealistiska fysik och brutala svårighetsgrad.

Viktigafunktioner:

• Avancerad fysik för sin tid: varje bil hade unika köregenskaper och krävde verklig skicklighet och tålamod för att bemästra.
• Autentiska F1-bilar från 1967, vilket innebär inga körhjälpmedel som ABS, antispinnsystem eller ESP. Bara ren, gammaldags racing.
• Ikoniska kretsar, återskapade i sin ursprungliga, ofta farliga form:
  • Nürburgring Nordschleife (25 km av obarmhärtiga kurvor)
  • Spa-Francorchamps (1960-talsversionen – vansinnigt snabb och dödlig)
  • Monza utan chikaner
  • Klassisk Monaco-layout

Fordon från säsongen 1967 inkluderade:

• Lotus 49
• Ferrari 312
• Brabham BT24
• Eagle T1G
• Honda RA300
• BRM P115
• P115

Varför den blev en kultklassiker:

• Grand Prix Legends var långt före sin tid, men också notoriskt svårt – många spelare tyckte inledningsvis att det var nästan omöjligt.
• En passionerad community höll spelet vid liv i årtionden genom att skapa mods, grafiska uppdateringar och till och med helt nya banor.
• Det inspirerade direkt moderna simspel som iRacing, som grundades av David Kaemmer själv.

Tillsammans simulerade NASCAR Racing och Grand Prix Legends inte bara racing – de omdefinierade det. Dessa spel satte nya standarder för realism, upplevelse och community-driven support. De lade grunden för dagens mest sofistikerade simulatorer och etablerade Papyrus som ett namn inristat i motorsportspelens hall of fame.

Det var inte bara spel – det var en kallelse för en hel generation av simracers.